Tenn betydelse

Ordet tenn i svenska kan syfta på metallen tenn eller också på en typ av legering bestående av tenn och koppar som används till tillverkning av bland annat bestick och servis. Tenn är också ett ord som används inom musiken för att beskriva en hög och klar klang.

Exempel på användning

• Tenn är ett metalliskt grundämne.
• Tenn används ofta i legeringar för att göra metaller starkare.
• För att smälta tenn krävs det en hög temperatur.
• Många forntida kulturer använde sig av tenn för att tillverka olika föremål.
• I Sverige finns det en historia av tennbrytning.
• Tenn är ett mjukt material som lätt kan formas.
• Tenn har använts i konstnärliga uttryck genom historien.
• I dag används tenn främst för att göra förpackningar för livsmedel.
• Tenn har en karakteristisk silverglänsande yta.
• Genom att legera tenn med andra metaller kan man ändra dess egenskaper.

Synonymer

• Stål
• Bly
• Zink
• Aluminium
• Mässing

Antonymer

• Silver
• Zink
• Bly

Etymologi

Ordet tenn härstammar från det fornsvenska ordet tiunn eller tiunnan, som i sin tur kommer från fornsvenskans tin. Tenn är ett metalliskt grundämne med atomnummer 50 och symbolen Sn på det periodiska systemet. Metallen tenn har använts av människor sedan antikens tid för olika ändamål, som till exempel för tillverkning av föremål och legeringar. Tack vare sina korrosionsbeständiga egenskaper används tenn fortfarande i dag inom olika industrier och tillverkningsprocesser.

nä • pigga upp • ry • vid • älskvärd • grön • hejsan • incidering •