Självförebråelse betydelse

Ordet självförebråelse betyder att klandra eller kritisera sig själv för något man har gjort eller inte har gjort. Det handlar om att ha ånger eller skuldkänslor gentemot sig själv för sina handlingar eller beteenden.

Exempel på användning

• Självförebråelse kan vara en destruktiv känsla.
• Att leva med ständig självförebråelse är ohållbart.
• Det är viktigt att kunna förlåta sig själv för att slippa självförebråelse.
• Självförebråelse kan leda till en negativ självbild.
• Det är normalt att känna självförebråelse ibland.
• Att bearbeta självförebråelse kan vara en lång process.
• Genom självförebråelse kan man lära sig av sina misstag.
• Självförebråelse kan hindra en från att gå vidare.
• Att prata om sin självförebråelse kan vara en bra terapiform.
• Att acceptera och släppa sin självförebråelse kan vara befriande.

Synonymer

• Självanklagelse
• Inre kritik
• Självklander
• Självanklagan

Antonymer

• Självömkan
• Självförgudning
• Självbeundran
• Självbeklagan

Etymologi

Ordet självförebråelse kommer från kombinationen av själv, som betyder en person i första person, och förebråelse, som syftar på att klandra eller anklaga sig själv för något. Sammantaget kan ordet självförebråelse översättas till att klandra eller anklaga sig själv för något negativt eller fel som har gjorts. Det innebär en form av självkritik eller självrannsakan.

nil- • huvuddel • domptera • babian • tautologi • handelsfartyg • uddlös • tautologi •