Recitativ betydelse

Ordet recitativ på svenska refererar till en musikalisk form där texten framförs på ett talliknande sätt i stället för att sjungas med en melodisk tonhöjd. Recitativ används ofta för att berätta handlingen i en opera eller musikal på ett mer naturligt sätt än i en traditionell sång.

Exempel på användning

  • Recitativen är en viktig del av operans dramatiska framställning.
  • Den berömda sopranen framförde recitativen med stor känsla.
  • Regissören valde att förstärka känslan i recitativen med en suggestiv scenografi.
  • Texten i recitativen är ofta tätt sammanvävd med musiken.
  • Barockoperan är känd för sina utdragna recitativen.
  • Dirigenten betonade rytmiken i recitativen för att skapa spänning.
  • Recitativen ger utrymme för sångarna att gestalta karaktärernas inre känslor.
  • Operakören stämde in i recitativen med imponerande precision.
  • Den moderna operan har förändrat användningen av recitativen.
  • Recitativen utgör en viktig del av operalibrettots struktur.

Synonymer

  • återberättelse
  • framställning
  • återgivning
  • berättelse

Antonymer

  • sång
  • vis
  • aria
  • ballad
  • visa

Etymologi

Ordet recitativ kommer från italienskans recitativo, vilket i sin tur härstammar från det latinska ordet recitare som betyder att läsa högt. I musik används termen recitativ för en sångstil som ligger mellan tal och sång och som ofta används för att förmedla handling eller dialog i en opera eller en annan musikalisk uppsättning. Recitativen kan ha olika former beroende på epok och musikalisk stil.

sfumatoinförskaffarycka tillwat-recensentmakligslå anursprungligutbredning