Ranglig betydelse

Ordet ranglig beskriver något som är skakigt eller ostadigt, som om det kan falla isär eller gå sönder. Till exempel kan man säga att en gammal stol är ranglig om den knakar när man sitter på den.

Exempel på användning

• Hon hoppade upp och ner på den rangliga bron.
• Den gamla stolen kändes väldigt ranglig när jag satt i den.
• Rangliga trappsteg ledde upp till vindsvåningen.
• Barnet försökte köra den rangliga leksaksbilen på golvet.
• Skåpet var rangligt och vinglade när vi flyttade det.
• Rangliga byråer är inte säkra för att förvara tunga saker.
• Det rangliga staketet höll på att falla omkull i stormen.
• Jag kunde känna hur den rangliga båten gungade i vattnet.
• Leksakshästen var gammal och ranglig men älskad av barnet.
• Rangliga möbler bör inte användas om de inte är ordentligt förstärkta.

Synonymer

• vacklande
• vagt
• darrig
• ostadig
• vacklig

Antonymer

• Stabil
• Solid
• Välbyggd
• Kraftfull

Etymologi

Ordet ranglig härstammar från det fornsvenska ordet rangl, som betyder vinglig eller ostadig. Uttrycket har rötter i det fornnordiska ordet rangr, som betyder sned eller lutande. Ranglig används idag för att beskriva något som är skakigt eller instabilt.

lägesbestämning • rud • maklig • begränsa • rentier • bunden • KK • täckmantel • röna •