Påkommen betydelse

Ordet påkommen i svenska språket används ofta för att beskriva när någon blivit betraktad eller ertappad med något, exempelvis att någon har påkommit med en lögn eller att man har blivit påkommen när man försökte smita från att göra sina sysslor. Det kan även användas för att beskriva en känsla av att något har avslöjats eller kommit fram i ljuset.

Exempel på användning

• Han blev påkommen när han försökte smyga sig in genom fönstret.
• Polisen var snabbt på plats och påkom tjuven på bar gärning.
• Jag blev påkommen när jag smög upp mitt i natten för att äta godis.
• Hon blev påkommen med handen i kakburken av sin lillebror.
• Läraren påkom eleverna när de försökte fuska på provet.
• Grannarna påkom grannpojken när han smög runt i deras trädgård.
• Misstankarna påkom honom när han började agera märkligt.
• Han påkom sig själv när han råkade säga sanningen utan att tänka efter.
• Det var svårt att påkomma den skyldige i brottsutredningen.
• Jag är säker på att jag påkom honom med handen i kakburken!

Synonymer

• Upptäckt
• Fångad
• Avslöjad
• Tillrättavisad
• Påkommen på bar gärning

Antonymer

• Oväntad
• Oförutsedd
• Okänd

Etymologi

Ordet påkommen kommer från sammansättningen av orden på och kommen. På betyder att något är på eller i anslutning till något annat, medan kommen kommer från verbet komma och syftar på att ha anlänt eller nått en viss plats eller tillstånd. Sammansättningen påkommen används i svenska språket för att beskriva att någon har upptäckts eller avslöjats i en viss situation eller i en viss handling.

supportera • skri • engagera • blott • livmedikus • ynkligt • bladrik • motsättning •