Oförmögen betydelse

Ordet oförmögen betyder att man saknar förmåga eller kapacitet att utföra något. Det kan användas för att beskriva att man inte kan göra något på grund av bristande förmåga eller möjlighet.

Exempel på användning

• Jag känner mig oförmögen att lösa detta problem.
• Efter olyckan kände hon sig oförmögen att gå.
• Oförmögen att hantera stressen, sökte han hjälp.
• Hon var oförmögen att förstå instruktionerna.
• Trots att han försökte var han oförmögen att öppna burken.
• Oförmögen att koncentrera mig, kunde jag inte läsa boken.
• Katten var oförmögen att klättra upp i trädet.
• Efter operationen kände patienten sig oförmögen att röra på sig.
• Oförmögen att tala för sig själv bad han om hjälp.
• Hon kände sig oförmögen att hantera den emotionella belastningen.

Synonymer

• maktlös
• inkapabel
• oduglig
• ofördig
• svag

Antonymer

• Kapabel
• Förmögen
• Kompetent
• Duglig
• Färdig

Etymologi

Ordet oförmögen kommer från fornsvenskans oførmoğen, där prefixet o- används för att beteckna negation eller motsatsen till en egenskap och förmögen är bildat av formåga som betyder kapacitet eller förmåga att utföra något. Således kan oförmögen definieras som någon som saknar kapacitet eller förmåga att utföra en viss handling eller uppgift.

regnbågsbarn • registrera • nästintill • motvillig • tonvikt • nominell • auktionera • hårdra • mittemot •