Klängig betydelse

Ordet klängig i svenska kan beskrivas som någon eller något som håller fast eller klamrar sig fast på ett påträngande eller irriterande sätt. Det kan också användas för att beskriva någon som är känslomässigt beroende av andra eller som inte kan vara självständig. Till exempel kan man säga att ett barn är klängigt om det alltid vill hålla i en vuxen person. Ordet kan också användas i en mer bokstavlig betydelse när något fysiskt klänger sig fast på något annat.

Exempel på användning

• Det var en klängig katt som inte ville släppa sin ägare.
• Luften var fuktig och klängig under den tropiska stormen.
• Hon undvek att röra vid den klängiga växten i trädgården.
• Barnet kände sig osäkert när det mötte den klängiga blicken.
• Läppstiftet blev klängigt när det råkade hamna i värmen.
• Det var en klängig situation som krävde snabbt agerande.
• Träet var klängigt och svårt att greppa med blöta händer.
• Lyd mig när jag säger att det klängiga beteendet måste upphöra.
• Jorden var klängig av lera efter regnet.
• Det klängiga sättet han betedde sig på gjorde alla obekväma.

Synonymer

• Klibbig
• Klampig
• Kletig
• Klibberig

Antonymer

• Frisk
• Avståndstagande
• Oberoende

Etymologi

Ordet klängig härstammar från det äldre substantivet kläng som betyder att klänga eller hålla fast vid något. Adjektivet klängig används för att beskriva något eller någon som är instabil, som behöver stöd eller som är beroende av att klänga sig fast vid något annat för att inte falla omkull. Ordet kan också användas metaforiskt för att beskriva någon som är tät eller klibbig i sättet att vara ihärdig eller påstridig.

tonvikt • anbringa • käromål • snatta • detta • ridå • ackumulera • förleda • vyssja •