Förebrå betydelse

Ordet förebrå på svenska betyder att anklaga eller klandra någon för något. Det kan också användas för att beskriva en känsla av skuld eller ånger över något som har gjorts.

Exempel på användning

• Jag hörde honom förebrå mig för mina handlingar.
• Hon kände sig förebråd för att ha glömt bort deras möte.
• Det är inte meningen att förebrå dig, jag försöker bara förstå.
• Vi bör inte förebrå varandra utan istället fokusera på att lösa problemen.
• Hon kunde inte låta bli att förebrå sig själv för att ha agerat impulsivt.
• Han ville inte förebrå henne utan bara lära sig av misstaget.
• Det är lätt att förebrå sig själv i efterhand, men vi måste gå vidare.
• Kan du sluta förebrå mig för något jag inte gjort?
• Att förebrå andra för sina misstag löser ingenting, det är bättre att kommunicera öppet.
• Jag känner mig förebrådd för att inte ha hjälpt till mer när du behövde det.

Synonymer

• klandra
• anställa
• kritiserar
• rättfärdiga
• anklagar

Antonymer

• berömma
• hjälpa
• stödja
• uppmuntra
• prisa

Etymologi

Ordet förebrå kommer från fornsvenskans förebrä som betyder att anklaga eller klandra någon för något. Före- kommer från det fornsvenska ordet fura som betyder framför eller före, och -brå kommer från det fornnordiska ordet brá som betyder strid eller bråk. Så ordet förebrå har sitt ursprung i att klandra eller anklaga någon för något i en konfrontation eller strid.

retor • hyska • KK • slikt • tip • nominell • purulent • rank • ljungeld •