Eremit betydelse

Ordet eremit betyder en person som lever avskild från samhället och lever ensam eller i en eremitbo. Det är ofta förknippat med en person som söker ensamhet av religiösa eller personliga skäl.

Exempel på användning

  • En eremit lever ensam i skogen.
  • Han valde att leva som eremit i fjällen.
  • Eremiten drog sig tillbaka till sitt eremitage.
  • Det sägs att eremiter har en stark koppling till naturen.
  • En eremit lever ett enkelt liv utan onödiga distraktioner.
  • Att vara eremit innebär att vara avskild från samhället.
  • Många människor söker sig till eremiter för att få råd och visdom.
  • Att leva som eremit kräver stor inre styrka och självförtroende.
  • Eremiten ansågs vara en klok och vis person av byborna.
  • Ibland kan det vara befriande att tillfälligt leva som eremit och få vara i sin egen ensamhet.

Synonymer

  • Asket
  • Klosterbroder
  • Ensamvarg
  • Ökenfader
  • Klostergestalt

Antonymer

  • Sällskaplig
  • Utomstående
  • Uppmärksamma
  • Öppen

Etymologi

Ordet eremit härstammar från grekiskans erēmī́tēs, vilket betyder en person som lever ensam. Ursprungligen avsåg det en person som levde en eremitlivsstil i avlägsna områden för att ägna sig åt andlig eller religiös praktik. Numera används ordet ofta för att beskriva någon som föredrar att leva ensam eller avskilt från samhället.

skaretill vägaferiedetta spetsfundigföljaemotbunden