Dys- betydelse

Ordet dys- kommer från grekiskan och betyder felaktig eller svår. Det används oftast som ett prefix i sammansatta ord för att beskriva något som är svårt eller felaktigt. Till exempel kan man säga dysfunktionell för att beskriva något som inte fungerar som det ska.

Exempel på användning

Dysfunktionell kommunikation kan leda till missförstånd.
Dyslexi är en vanlig inlärningssvårighet.
Dysfagi kan påverka förmågan att svälja.
Dysmorfi innebär en fixering vid kroppsbilden.
Dysfunktionella relationer kan skapa stress och ångest.
Dysmenorré kan leda till intensiva menssmärtor.
Dysfunktionella familjemönster kan påverka barnets utveckling.
Dysfunktionella tankemönster kan hindra personlig utveckling.
Dyspepsi kan ge symtom som magont och illamående.
Dysreglerad stressrespons kan påverka hälsan negativt.

Synonymer

miss-
fel-
icke-
og-
ob-

Antonymer

Frisk
Normal
Frisk
Sund

Etymologi

Ordet dys- kommer från grekiskans dys-, vilket betyder svår eller dålig. Prefixet används i svenska för att beteckna något som är svårt eller dåligt, såsom till exempel dysfunktionell (som betyder att något inte fungerar på ett normalt sätt) eller dyslexi (som betyder svårigheter med läsning och skrivning).

maklig • saklighet • palissad • göra om • skjuva • däven • kuria • seriff •